Senaste publikationer i regi av Stiftelsen offerplats Finnestorp och Bengt Nordqvist
Senaste publikationer i regi av Stiftelsen offerplats Finnestorp och Bengt Nordqvist, med ämnen så som: ”Horsetack from Finnestorp…” (2017), ”Offerplats Finnestorp Grävredogörelse avseende arkeologisk undersökning 1902-2012” (2017), Symbols of identity (2013), ”The dragon hoard..”, ”Den folkvandringstida krigaren till häst”, Drakskatten från Finnestorp”, ”A prestigious belt buckle..”, ”Der Kriegsbeuteopferplatz von Finnestorp”, ”Offerplatsen Finnestorp Grävredogörelse…200-2004”, ”Recension… Sveriges historia”, ”En praktsölja av kunglig valör…”, ”Offerplatsen Finnestorp Åren 2000-2010 och de kommande åren”, Krigsbytesplatsen Finnestorp nu och framtiden”, ”Offerplatsen Finnestorp 2011 års undersökning”. Går att hitta på academia.edu
Vår logotyp och dess arkeologiska inspirationskälla
Vår logotyp har fått sin inspiration från en arkeologisk verklighet. Nämligen från ett bältespänne som vi har påträffat vid Offerplats Finnestorp. På bilderna ser ni spännet i sin helhet liksom ett detaljfoto av ansiktet. Ansiktet är en uppförstoring av själva originalet. Huvudet finns egentligen placerat på spännets nål (torne på arkeologspråk). Den verkliga storleken på ansiktet motsvarar ungefär nageln på ditt lillfinger.
Själva bältespännet har suttit på remmen som svärdsskidan har varit fäst vid. Det är ett exklusivt, vackert och förgyllt, bältespänne (sölja på arkeologspråk). Föremålet kan dateras till ca 500 e. Kr. Spännet är en germaniserad variant av de spännen som de romerska officerarna var utrustade med. Det innebär att motsvarande höga officerare inom germanska truppenheter (inom vilket även nordbor ingick) på detta sätt ville visa sin tro som en del av deras identitet – det vill säga Asatron. Det är det vi ser här. Det är Asatrons symboler som är synliggjorda här på bältesspännet. Vi kan se Odin som är avbildad med sina båda korpar, liksom hans häst. Men han är samtidigt hotad av sin bane, Fenrisulven. Den som kom att döda honom. Allt är samlat i ett enda figurativt spänne. Vi kan ana religionernas kamp. Det handlar om att synliggöra att man är asatroende eller kristen. Samtidigt som symbolerna skulle öka chansen till seger över motståndarna.
Berättelser om platsen Finnestorp
Offerplats Finnestorp är inte de stora monumentens besöksmål. Nej, den är dess motsats. Det är de fantastiska föremålens plats. Föremål som till en början ter sig anonyma visar sig efter närmare studier kunna berätta fantastiska historier. Under de följande åren kommer vår uppgift att bli er vägvisare och er personliga historiska guider. Vår resa kommer att starta i Finnestorp som är beläget centralt i Västergötland. Men resan stannar inte här. Nej, ni kommer att tillsammans med oss göra en fantastisk resa i tid och rum. Vi kommer att färdas ut över Västergötland och sedan vidare ut över Norden och Europa.
Inga kommande arkeologiska utgrävningar
En mycket spännande del av projektet var de återkommande utgrävningarna vid Offerplats Finnestorp. Det går att läsa om de tidigare undersökningarna under vår blogg se: aktuellt.
Ser vi tillbaka på forskningsundersökningarna som vi utfört under 2000-talet så har dessa givit fantastiska resultat. Det är svårt att förstå fullt ut vilken exceptionell plats som Offerplats Finnestorp egentligen utgör. Succesivt börjar vi göra detta och nu blir det vår uppgift att förmedla den till alla som är intresserade främst vi våra publikationer. Se. https://independent.academia.edu/bengtNordqvist.
Lite historik kring de arkeologiska utgrävningar som utfördes under åren 1904 och fram till idag
Resultaten från undersökningar av Offerplatsen Finnestorp under åren 2000- 2004 har varit enastående. Det visade sig att denna plats döljer en av Nordens mest omfattande offerplatser. Våtmarken på denna plats ger helt andra bevarandeförhållanden än vad vi arkeologer är vana vid. Här har påträffats organiskt material som ben, läder och trä. Inom vissa partier av våtmarken förekommer hästben i större mängder. Vid undersökningarna har vi funnit allt från praktfynd av silver och brons, till helt unika träkonstruktioner. Dykningar i Lidan har visat att det även förekommer rikligt med fynd längs åns botten. De framgrävda föremålen härrör i stort sett enbart från den dåtida krigarens utrustning. Det är fragment av svärd, lansar, spjut, sadlar och hästutrustningar, som visar att det kommer från utrustningar tillhörande dåtida krigsherrar.
Men vi var inte de första som påträffade föremål här vid Finnestorp. De första indikationerna på att detta är en mycket speciell plats var när man år 1902 anlade en väg över sankmarkerna vid Finnestorp. Dessa ingrepp i våtmarken var upptakten till en hundraårig arkeologisk historia
Inom vägsträckningen och i direkt anslutning till brobygget framkom stora mängder av skelettdelar som huvudsakligen härrörde från häst. Förutom dessa ben påträffades föremål som bland annat utgjordes av svärdsfragment, lansspetsar, beslag till svärd och hästutrustningar. Föremålen köptes omgående in till Statens Historia Museum i Stockholm. Dessa fynd resulterade i att det år 1904 utfördes en mycket begränsad arkeologisk undersökning under ledning av O. Frödin och G. Hallström. Därefter under de följande sjuttio åren förefaller platsen i stort sett ha fallit i glömska.
Platsen glömdes bort fram till år 1980, då Skaraborgs länsmuseum (numera Västergötlands museum) gjorde en mindre undersökning under ledning av U.- E. Hagberg. Åren gick igen och återigen uppstår markskador som ledde till förnyade undersökningar av platsen. Denna gång, år 1992, hittade Ulf Viking spännande fynd. Vid detta tillfälle insamlades bland annat skelettdelar från hästar och lansspetsar.
Sammanfattningsvis kan sägas att det under hela förra århundradet skett mycket begränsade arkeologiska undersökningar på platsen. Huvuddelen av fyndmaterialet som insamlades under hela 1900-talet har påträffats i samband med att platsen skadades eller skövlades genom markarbeten. Det är först i samband med forskningsutgrävningarna under åren 2000 – 2004 som platsen radikalt fick omvärderas.
Under 2008-2011 fortsatte undersökningarna inom den norra och den mittersta delen av området. Ytterligare fyndmaterial grävdes fram. Ett av de viktigaste momenten var att allt fyndmaterial från 1902-2011 registrerades in i en enda databas.
De som har finansierat projektet under 2000-talets forskningsundersökningar är följande:
Torsten Söderbergs Stiftelse,
Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser,
Lennart J. Hägglunds Stiftelse,
Brusewitz fond genom Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,
Berit Wallenbergs stiftelse,
Sparbanksstiftelsen Skaraborg,
Stiftelsen Konung Gustavs VI Adolfs fond för Svensk kultur,
Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk Forskning,
Stiftelsen Grevillis Fond,
Helge Ax:son Johnsons Stiftelse,
Fornminnesföreningen i Göteborg och
Västergötlands fornminnesförening.
Krigsbytesoffer och Offerplats Finnestorp
Finnestorp tillhör kategorin offerplatser som benämns krigsbytesofferplatser. Termen krigsbytesoffer refererar bland annat till de romerska krönikorna som beskriver ett offerskick hos germanerna och som bestod i att segraren offrar motståndarens vapenutrustningar till gudarna. Dessa tackoffer till gudarna skall ha utförts i våtmarker.
Fynd av vapen som har påträffats vid Finnestorp kan dateras till ca 350 – 550 e. Kr. (dvs några århundraden innan vikingatid). Detta är en turbulent fas i Europas historia. Strax innan denna period har vi först ett romersk rike som expanderar ut över kontinenten. Detta rike faller sedan successivt samman när hunner och goter anfaller det romerska rikets gränser. Under denna tidsperiod deltar germaner på såväl de försvarande som de anfallande parterna sida. Med största sannolikhet har män från Norden deltagit i dessa strider. När de återvänder har de med sig kunskap om ett skriftspråk (runor), nya gudar (asatron), kunskapen att organisera större riken etc. Dessa nya kunskaper kom successivt att radikalt förändra de rådande samhällena i Norden. Dessa män kom att hamna i en kamp om vem som skulle ta kontrollen över Skandinaviens olika regioner.
Några av förlorarna i denna maktkamp ser vi här offrade vid Offerplats Finnestorp. Fyndmaterialet från Finnestorp uppvisar en typisk uppsättning av föremål som normalt sätts i samband med krigsbytesoffer. Eftersom så begränsade delar av offerområdet vid Finnestorp är undersökt, så är det tänkbart att platsen ursprungligen också kan ha varit en plats för fruktbarhetsoffer och offer av människor. Vi vet att det skett offer av människor redan 100 e. Kr. Men det är först 300 år efter Kristi födelse som platsen utnyttjats för offer av krigsbyten.
På platsen har krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga mäns vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskimrande hästutrustningar. De förgyllda föremålen är tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare och tillhör gruppen av de mest utsökta föremål som påträffats från vår förhistoria. Praktföremål som kan sägas vara av kunglig valör och vars motsvarigheter förekommer endast i mycket exklusiva sammanhang i övriga Europa. På denna offerplats finns ett fyndmaterial som innehåller de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid.
Stiftelsen Offerplats Finnestorp
Stiftelsen skall stödja forskning och förmedling av densamma beträffande lämningar från folkvandringstid och anknytande tidsperioder. Stiftelsen skall stödja forskning och förmedling av densamma beträffande Offerplats Finnestorp och liknande lämningar i Sverige och Europa samt kringliggande länder.
Inom projektet Offerplats Finnestorp är stiftelsen utförare av den arkeologiska forskningen (tillsammans med olika samarbetspartners).
Stiftelsen arbetar med såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. Dessa är av mångfacetterad karaktär. De utgörs av samarbeten med lokala, regionala, nationella och internationella partners. Dessa består av lokala och nationella högskolor, universitet, folkskola, kommuner, hembygdsföreningar samt lokala och regional privata företag. Förmedling sker, förutom via media, genom guidningar, öppna utgrävningar, föredrag, egen hemsida, webb-TV och utställningar på museer.
Styrelsens ledamöter
Bengt Nordqvist – ordförande
Bengt Kjell – ledamot
Egil Josefsson – ledamot
Irene Nordqvist – suppleant
Anställda inom stiftelsen som projektledare och biträdande projektledare:
Bengt Nordqvist projektledare
Caj Carlstein biträdande projektledare
Maria Paring biträdande projektledare
Vem är Bengt Nordqvist som leder det arkeologiska projektet?
Lite kort kan Bengt beskrivas som en man strax över 60 år. Han är gift med Irené och har barnen Patrik, Carl och Johanna som alla bor i Kungsbacka. Han har arbetat för UV Väst, Riksantikvarieämbetet, och Arkeologerna, SHM, Mölndal. Hans akademiska studier har krönts av att han har doktorerat kring Västsveriges jägarstenålder. De viktigaste arbeten kring Finnestorp , se https://independent.academia.edu/bengtNordqvist.
Sedan år 2000 har hans arkeologiska forskarintresse varit fokuserat på tidsperioden som sträcker sig från Kristi födelse och fram till Vikingatid. Dessa århundraden motsvarar till stor del den tidsperiod som Finnestorp har används som offerplats. För att kunna förstå Finnestorp med alla dess olika föremål har det varit mycket litteratur att läsa in. Här har ni ett litet axplock om vad denna plats handlar om. Det berör exempelvis allt ifrån europeisk historia, krigsbytesofferplatser, vapentyper, stridstaktik, ridsadelns utveckling, gravfynd, runor, asatro, tidig kristendom, till sedvänjan med att offra människor och sist men inte minst samhällets förändring. Allt detta plus en massa andra spännande infallsvinklar kommer att presenteras successivt.
Under den period då Bengt forskat kring Offerplats Finnestorp har han stött på såväl hårresande historier som osannolika samband. Han har tänkt att ni skall bli delaktiga i hur roligt och stimulerande det kan vara att arbeta som forskare. Det är många tillfällen som han sagt – varför har inga arkeologkolleger beskrivit hur spännande denna tidsperiod av vår historia egentligen är! Men så här i efterhand kanske man skall vara glad över det. För nu under de kommande åren får Bengt chansen att göra det för er.
När det gäller Finnestorp så har Bengt varit projektledare för forskningsundersökningarna vid Offerplats Finnestorp under 2000-talet. Dessa utfördes i samarbete med bl.a. Fornminnesföreningen i Göteborg, Arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Västergötlands museum, Vänermuseet och Studio Västsvensk konservatorsateljé. Offerplats Finnestorps ekonomiska förening, Finnestorps vänner,
Bengt har även gjort annat än bara arbeta med Offerplats Finnestorp. Under 40 års tid har han arbetat som arkeolog och bedrivet arkeologiska utgrävningar. Dessa undersökningar har huvudsakligen skett här i Västsverige. Det har varit frågan om att gräva ut boplatser, gravar m.m. på grund av att hus skall byggas på platsen eller att en ny väg skall dras fram i landskapet. Vid sidan om dessa s.k. exploateringsgrävningar har han också gjort en serie intressanta forskningsutgrävningar.
Från och med 2008 arbetar Bengt tillsammans med två biträdande projektledare Caj Carlstein och Maria Paring inom stiftelsen Offerplats Finnestorp.