Aktuellt

Då är det dags för en ny säsong för Finnestorp. Vi har tagit en kort paus under en period. Först och främst för att jag var tvungen att göra färdigt äldre utgrävningar som exempelvis kökkenmöddingen i Ånneröd. Denna skal- och avskrädeshög från slutet av bondestenålder visade sig bli en av de mest intressanta undersökningar som jag har gjort under mina 30 år som arkeolog. Kort kan det sammanfattas med att skalhögen bildades i samband med återkommande svältperioder hos dessa fångstgrupper. Dessa svältperioder var orsakade av en ekologisk kollaps i det marina ekosystemet. Kollapsen hade sin grund övergången till ett mycket varmare hav. Det vill säga här möts en dagsaktuell fråga med stenåldersforskningen!

I år kommer en massa saker att hända kring Finnestorp. Men alla dessa olika aktiviteter återkommer jag till lite längre fram. Nämnas kan att filmen kring Finnestorp kommer först i början av maj. Vi ville ha med offerscener som Scen Vara hjälper oss med.

Detta får vara allt för denna gången.

Välkommen till Finnestorps vänners årsmöte  
torsdagen den 5 mars 2009!

Mötet äger rum i Valeberg – Ryds hembygdsgård kl 18.30 

Grävledare Bengt Nordqvist visar bilder och berättar om fjolårets fantastiska fynd.

Även planerna inför årets grävverksamhet kommer att presenteras under mötet och Du har möjlighet att anmäla dig som frivillig!

Vi bjuder på kaffe! 

Under 2008 gjorde vi i Finnestorps vänner flera spännande och utvecklande aktiviteter. Hjälp oss att finna fler intressanta besöksmål eller föreläsare! Tipsa styrelsen! 

Med vänlig hälsning

Styrelsen

Egil Josefson,

Foto från exkursionen till Uppåkra. Hallgropen syns i bildens mitt.

 

När dessa bleck studeras nära så blir det uppenbart hur detaljerade och välgjorda dessa föremål är. Det är först när dessa små föremål förstoras upp som alla dessa högklassiga små detaljer blir skönjbara. När blecket har förstorats upp kan vi se en serie olika detaljer. Längst ner ser vi att man har punsat in rosetter. Ovanför detta syns ett band med punkter. Nästa ornamentsdetalj är en ett band med trekanter (med cirkel inuti) med basen neråt. Direkt ovanför finns samma trekant, fast nu vänd med spetsen neråt. Genom att lämna ett smalt utrymme mellan de båda trekanterna har det bildats ett smalt zick-zack band. Ovanför denna sekvens med ornament kommer en rad återigen med punkter. Detta punktband ligger precis i övergången mellan förgyllning och niello. Överst, och inom neillo-fältet, återkommer bandet med trekanter (punkt inuti).

Här syns en närbild på praktblecket. Notera att varje enskild ornamentsdetalj har punsats in – det ena efter det andra. Det är ett mycket mödosamt och högkvalitativt arbete som återkommande har åstadkommits. Vi känner igen detta hos alla de föremål som påträffats här i Finnestorp.

 

Praktblecket är nu färdigkonserverat. Detta bleck har genom konservators kunniga arbete omvandlats från ett oigenkännligt metallföremål till ett praktbleck som vi kan se har hört till ett hästbetsel.

Foto av praktblecket som nu är ”redo för leverans till arkeologerna” – men före det skall vi ta en sista och närmare titt på beslagets ornamentik.

 

 

Praktblecket efter konservering. När man nu ser blecken igen tror man inte att det är samma bleck. Jag kan aldrig riktigt begripa att förgyllning & neillo har kunnat överleva när dessa bleck har legat ute i den fuktiga jorden- vinter, vår, höst & sommar. – år ut år in.

 Nu efter konserveringen syns förgyllningen, men framför allt syns den yttre bården av den matta niello

För att åskådliggöra hur man ”kan se igenom” alla föroreningarna – visar vi en röntgenbild av ett praktbleck.

Fotot visar en röntgenbild av ett av de andra praktblecken. På bilden syns tydligt all den fina dekoren.

Här ser vi praktblecket i närbild innan konserveringen. De olika krustorna syns tydligt mot det förgyllda partiet. Det är svårt att begripa att detta föremål skall kunna gå att rädda för eftervärlden.

Fotot visar en närbild som visar alla föroreningar och oxider som ligger likt en ”hinna” över metallytan.

När fyndet har anlänt till SVK görs bedömning av föremålet. Här på fotot kan vi se att praktblecket ser ut att ha farit illa under alla detta ett och halvt årtusende som det har legat i våtmarken

På fotot kan vi se hur små dessa föremål egentligen är.

Praktbleck har vi påträffat tidigare och de finns spridda från offerplatsens norra del till den allra sydligaste delen. De ligger både som enstaka föremål och i koncentrationer.

De har alla varit fästade på läderremmar. Vissa har varit fästa på hästarnas betsel. Enstaka har haft funktionen att vara övergång mellan bett och tygel alternativt utgöra en övergång mellan bett och betsel (som nedanstående bleck).

Här ser vi ett foto från fyndtillfället.

 

Ja, först och främst tror jag att de flesta inte noterade detta lilla föremål under grävningen.

Men till frågan – vad kom vi fram till – nu när den var konserverad?.

”Ett litet grått oansenligt föremål – troligtvis från en relieffibula.”

Efter konservering kunde vi se att det var vackert förgyllt föremål. I ock för sig- så, långt passar det in i tolkning att föremålet skulle ha tillhört en relieffibula.  Men efter konservering kunde vi konstatera att denna tolkning var felaktigt.

Ja ack, så fel. Efter konserveringen kunde vi se att ”triangels nedre del /dess bas” var facetterat och förgyllt. Det skulle den inte ha varit om den suttit fast  med dess nedre på relieffibulan. Här skulle det istället ha varit en brottyta & inte en förgylld yta.

Nej, allt tyder på att det lilla föremålet har suttit fastlödd på ett annat beslag- men frågan är vilket? Ja, det vet vi inte idag. Det är inte det enda små-föremålet som vi har påträffat. Vi har fler (i olika varianter). De kännetecknas av att vara välgjorda, med en mycket detaljerad ornamentik. De är också i flera fall förgyllda (som nedanstående).

 

På fotot syns det facetterade föremålet och dess förgyllda bas.