Säregen utformning
Av de tre exemplaren från förra blogginlägget, ska vi titta närmare på denna lilla bronssölja som ser väldigt anspråkslös ut.
Med en närmare titt, så kännetecknas beslaget av att nitplattan är rektangulär. Den har spår av en nit som i sin tur har varit fäst på en läderrem. Söljan saknar nålen (tornen). Själva bygeln har en väldigt säregen utformning. Den är skålformad och bygeln är väldigt kraftigt utformad i relation till söljan i sin helhet.
En enkel arkeologisk metod för att klargöra ett föremåls kunskapsinnehåll är att söka efter snarlika motsvarigheter. Så frågan man kan ställa sig är – finns det någon parallell till denna anspråkslösa sölja? Och i så fall vart skall man vända sig för att söka efter ett liknande föremål? En sådan jämförelse skapar möjligheter att tidfästa föremålet och dess funktion.
Tänkbara referensfynd är att söka bland de föremål som påträffats på samtida offerplatser eller i gravar. Praktgravar förekommer i enstaka fall och är glest utspridda över kontinentala Europa. Ingen av dessa fyndplatser innehåller liknande minisöljor.
Ja, då återstår egentligen bara en fyndplats. Men då måste vi ta oss norr över.
Stora likheter
Utanför Sundsvall finns Högom med dess rika kammargrav. Högom graven är den enda fyndplatsen i norra Europa med föremål som tillhört en folkvandringstida beriden krigare. När vi forskar kring Finnestorp så finns det många skäl att återkomma till denna grav och dess fynd.
Vid Högom har det grävts fram beslag och andra föremål till hästar samt vapen och krigarens personliga utrustningar. Graven är viktig ur ett Finnestorps perspektiv för att den är undersökt med en osedvanlig noggrannhet och skicklighet. Bevarandegraden är exceptionell eftersom exempelvis beslagen påträffades tillsammans med de läderremmar som de hade blivit fastnitade med för 1 500 år sedan. Fyndomständigheterna kommer att hjälpa oss i våra fortsatta tolkningar av många skilda fynd.
Ett av problemen med Finnestorp är att de flesta föremålen ligger utan samhörighet (kontext). Exempelvis så påträffas svärddetaljer som enskilda beslag. Det vill säga svärdsskidans beslag (munbleck, doppskor etc.), har grävt fram skilda från varandra och inte som en komplett svärdsskida. Därför är andra fyndplatser som har svärdsskidan bevarad i sin helhet väldigt viktigt för tolkningen av föremålen från Finnestorp. Detta gäller även vårt minimalistiska beslag med dess säregen utformning.
Så, låt oss jämföra vår lilla sölja med en liknande från Högom och vad innebär detta?
Vilken funktion har då minisöljan haft?
Här och nu kommer vi titta närmare på krigarens personliga utrustning. Krigaren har haft ett midjebälte. På bälte har det funnits en komplett utrustning för en beriden krigare så som dolk, miniväska, skinnpung, pincett, eldon med mera.
Det mest sannolika är att vår minisölja också har varit en del av en dåtida utrustning. En närmare studie visar att väskan, som sitter på bältet och som innehållit kammen, har förslutits av en liten minisölja. Söljan på väskan har samma utseende som vår minisölja. Därmed sluts cirkel. Vi har funnit en direkt motsvarighet som visar söljans praktiska funktion. Vi kan även konstatera att söljan är från tidsperioden 500 e. kr.
Ha en go sommar
Bengt Nordqvist