Vi har inte hunnit uppdatera hemsidan – eftersom vi alla – har varit halva dagen på Vara folkhögskola och andra halvan ute på grävplatsen. På Vara folkhögskola har vi haft Charlotte Fabech som föreläsare. Temat har varit folkvandringstid och kursen har pågått under fem dagar.
Har lite bråttom, för nu drar jag iväg tillsammans med några av grävgänget för att besöka och analysera Sparlösastenen.
Sparlösastenen utgör en av de mest intressanta av våra svenska runstenar. Den är speciell eftersom det finns en massa inhuggna bilder på stenen. Stenen har också ett unikt kvadratiskt tvärsnitt. En av dess sidor är täckt enbart med figurer. En annan sida har, stort sett enbart, inhuggna runor. Bildmotiven har i flera fall en ”topografi”, dvs ”de sticker ut från stenens flata yta. Bilderna anses som svårtolkade. Den etablerade tolkningen är att stenen kan dateras till 800-tal. Men, min tolkning av stenen är helt annorlunda. Jag anser att stenen är från ca 4-500-talet. Bildsidan av stenen skall i min tolkning ses som en berättelse som skall ses nedifrån och upp. Första figurscenen är en jaktscen. Där en kung eller kejsare jagar vilt med hjälpt av en jaktgeopard (därav fläckarna på kattdjuret). Dessa jaktdjur känner vi igen från en pokal tillhörande den östgotiska kungaskatten och som ett återkommande motiv på de golvmosaiker som finns bevarade från det kejsarliga palatset i Konstantinopel. Sedan ser vi resan hem (skeppet) och anländandet hem till hallen. Det finns mer att säga men ni kan istället läsa min artikel i Historieforums publikation ”Kult, Guld och makt”.
Nedan, vi är ett litet tappert gäng som avslutar den folkvandringstida ”egotrippen” , med ett besök vid Sparlösastenen.
