Aktuellt

Många av oss har noterat att det har kommit ut en ny bokserie – Sveriges Historia. Den utgör det första bandet av åtta och denna första bok behandlar tidsperioden 13000 f.Kr. – 600 e.Kr. Welinder med förnamnet Stig och tillika professor emeritus är författaren över detta viktmässigt tunga bokverk. Det är en stor uppgift som han har tagit på sig. Kanske det egentligen är ett övermäktig uppdrag att behandla nästan 90 procent av den tidsperiod som det levt människor på den landmassa som vi idag kallar Sverige. Vi har konstaterat att 90 % av Sveriges historia finns samlat i ett band. Vilket innebär att de resterande 10 % av vår historia sprids ut i de övriga sju banden. En fråga som man kan ställa sig är om man skulle ha gjort samma uppstrukturering av sin historia i exempelvis vårt grannland Danmark? Många har också ställt sig frågan varför sträcker sig första bandet ända fram till 600 e. Kr.?

Som författare skall Stig gripa sig an såväl all gammal kunskapsmassa liksom allt det som har tillkommit de sista decennierna. Denna senare tillkomna kunskapstillväxt har under de senaste 30 åren bokstavligen grävts fram, ”med svett och stor möda – ur moder Svea´s jord”. Men framför allt det är mycket tanke – och forskningsarbete som ligger bakom all denna nya kunskapsmassa som till stor delen har extraherats fram ur exploateringsundersökningar.

Nå hur går det då för våran Stig?

Observera att detta inte är en recension. Det har däremot Häggström och Rundqvist skrivit.

http://finnestorpsvanner.blogg.se/

http://arkeologivast.blogspot.com/2009_11_10_archive.html

 Men här kommer jag att lägga fram några av alla mina synpunkter. Min egentliga recension kommer senare och kommer vara mer utförlig.

Först, vad syftar detta bokverk till? Vem skall läsa och varför? Är det en bok fylld med kunskap som vi alla kan ha nytta av när vi lider av stor kunskapstörst – eller?

Sedan –  vad står på omslaget? OK- här kommer några axplock:

”Detta är den mest ambitiösa historiesatsningen som genomförts i Sverige på ett halvt sekel….kommer att fungera som ett fascinerande läsäventyr… ett oundgängligt referensverk……I den här boken möter läsaren förhistorien på ett nytt sätt…”

I nästa inlägg (Ris) kommer jag att även gå in på Stig´s egna åsikt om hans verk. Redan nu kan vi konstatera att han skriver att har haft till sin hjälp, i sitt faktainsamlande, både hjälpsamma bibliotekarier och arkeologer.

Hur tycker jag att han lyckats? Min åsikt är att Stig är duktig med att ge oss ett spännande läsäventyr. Han har lyckats med att synliggöra att historia är en kedja av mänskliga handlingar. Han lyckas också med att vrida och vända på historiska företeelser som återkommande förekommer genom långa tidsrymder – som prestige, makt etc. Som läsebok fungerar den utmärkt.

Fortsättning följer…

I nästa nummer av Historieforum kommer praktremsöljan från Finnestorp för första gången att presenteras i en djupgående analys.

Frågor som ställs är

– Varför alla dessa symboler? Och vilken betydelse har symbolerna?

– Varför fyra fåglar?

– Varför en rund fästeplatta?

– Vad är det för djur på bygeln?

– Är Odins ansikte placering avsiktlig? I så fall, vad är avsikten?

– Är denna iakttagelse generell för alla andra symboler också?

– Varför bär en elitkrigare ett spänne, med just dessa symboler? Finns det en avsikt? I så fall vilken?

– En av de allra viktigaste iakttagelserna – ”en nyckel” – den har ingen tidigare sett – men nu förs den fram i ljuset. Vad är det för detalj som är så viktig för att förstå alla andra symboler.

Ja, här har ni en serie frågor som ges svar på i artikeln.

Nedan visas ett foto på den exklusiva spännet. Söljan (spännet) har varit fäst på svärdsgehänget (läderremmen som svärdet var fäst vid).

 

Hur kommer det sig att vi har lyckats med att registerar alla dessa fynd?

Svaret på denna fråga är att vi har arbetat på ett mycket unikt vis. Genom att arbeta nära tillsammans i ett enda team, så har vi alla tre varit med i processen diskutera och ta beslut (beslut kring varje enskilt föremål måste tas), samt att föra in informationen i alla de databaser som fynden skall registreras in i –  som excel-databasen, intrasis och foto-databasen samt att skriva in alla uppgifter på själva fyndasken….

Varje enskilt föremål har bestämts till en bestämd föremålskategori, vad den är tillverkad av för material, vilken ornamentik, hel eller i fragment etc.. Här måste allt bli korrekt – och för att kvalitetssäkra arbetet har vi arbetat tätt samman i en liten ”trojka”. Detta har givetvis varit ett mycket ansträngande och kvalificerat arbete. Där det krävdes att vi alla tre hela tiden tvingades att vara på topp.

Nästa steg handlar om arkeologi och ny arkeologisk kunskap. Den kommande fasen utgörs av att starta processen med ”tanka ut information” ur vår fakta-databas. Sedan kan vi relatera och jämföra dessa resultat med andra resultat från andra discipliner som 14C, osteologi, pollen m.m… Nu är vi inom projektet Offerplats Finnestorp inne i en spännande fas där vi, gång på gång, kommer att ”bryta oss igenom” många helt nya ”kunskap – barriärer”.  

 Nedan ett av blecken som påträffades år 2008. Återigen en mycket detaljerad ornamentik. Här består mönsterdetaljerna av en dominerande rosett bestående av fem blad. Mellan dessa finns cirkelmönster. Dessa kännetecknas av en cirkel som i sin tur omgärdas av ytterligare en cirkel (etc…). En av de sex cirklarna är större och har en ”topografi” (dvs den förhöjer sig upp från ytan). Förutom dessa ornament förekommer också halvcirklar i stor mängd. Dessa finns längs cirkels inre krets och längs rosettmönstret.

 

 

Föremålen från Finnestorp är också viktigt ur ett konsthistoriskt perspektiv. Det är gärna att man glömmer bort det.

Många av föremålen har både ett rikt och varierat mönster innehåll. Dessa mönster är ofta av abstrakt art (stjärnor, trianglar, zick-zackmönster etc). Många föremål har också utformats och getts en mer uttrycksfull ”skulptural” gestaltning. Bland föremålen finns framställningar av människoansikten, ansiktsmasker, häst- och fågelhuvuden, odjur, med flera varianter (exempel på båda varianterna kan ses här på vår huvudsida).

Det är också uppenbart att föremålen har framställts av dåtidens mest skickliga guldsmeder. Alla dessa föremål är också uttryck för en förändring som skedde vid denna tid, inom den dåtida konsten, i Europa. Tidigare hade, i stort sett all, dåtida konst förmedlas via den senantika/Bysantiska världen. Nu fanns plötsligt en parallell utveckling via den germanska konsten. Dessa båda konststilar eller inriktningar finns, spännande nog, representerat i fynden från Finnestorp.

Bakgrunden, till konstutställningen, var den att föreningen ”Konstrika idéer i Vara” organiserade – Vara konstrunda – i början av oktober i år. Denna konst och kultur – runda involverade 90-talet deltagare; vilka utgjordes av konstnärer, konsthantverkare och fotografer, etablerade och amatörer som var lokalt anknutna eller som var inbjudna. Alla visade upp sig på olika platser (ett 40-tal olika platser i kommunen). Detta arrangemang skapades för att göra landsbygden mer levande, samtidigt som traktens konstidkare fick ett nytt exponeringsforum.

Nedan ses en bild på ”Finnestorps –  installationen” som visades på Hedensborg (lokalen vid Larvs idrottsplats).

Nu på onsdag den 14 oktober kl 19.00 på Västergötlands museum i Skara.

– så håller undertecknad föredrag om Offerplats Finnestorp. Det kommer att handla om lite tillbakablickar, årets undersökningar, platsens samtida historia men även lite om de senaste forskningsresultatet.

http://www.vastergotlandsmuseum.se/Kultur_Default.aspx?id=40764

 

Varje fyndkategori kan vi nu plotta ut – och vi kan se dem i sitt geografiska rum. Och nu kan vi också börja studera fynden genom att ställa olika frågor.

Exempelvis, var finns skelettdelar av människa i relation till svin, nöt eller häst? Vi kan också studera – exempelvis, var ligger vapnen – kontra hästutrustningar. Vi kan också jämföra enskilda fyndkategorier, som svärdsknappar gentemot andra svärdsdetaljer som munbleck. Ligger de jämt spridda över ytan? Eller ligger de ansamlade? Finns svärdsknapparna för sig eller finns de tillsammans med andra svärdskategorier?

Finnestorp är nu det enda offerplatsen – överhuvudtaget – där ALLA fynd finns samlade i en digital databas. Denna kunskapsbas kan vi sedan koppla samman med de aktiviteter som vi har konstaterat har försiggått invid på torra land. Sammantaget kommer Finnestorp generera helt nya kunskaper om riter, kult, offer – vilket också kommer leda till att vi kommer kunna leverera forskarvärlden en inblick i den dåtida föreställningsvärlden som aldrig tidigare har kunnat visas!

 Nedan visas för första gången en övergripande spridningsbild över alla fynd (X= metall- & benfynd) från åren 1902-2009! De utgör sammantaget över 1000 st fynd!

Vi har lyckats med en fantastisk uppgift

– alla fynd – alla kategorier – allt i en enda intrasis – databas!

Vilket innebär att varje fynd har först klassificeras från en övergripande kategorinivå – dvs hästutrustning alt. personlig utrustning, vapen eller ben. Utifrån från vår gjorda registering kan vi se fyndet från denna grov gruppering. Men det är också möjligt för oss att sedan – undan för undan, gå allt närmare (dvs ”zooma in”) och studera fyndet – in i minsta detalj.

Det är möjligt att djupdyka från en övergripande fyndkategori explvs hästutrustning och sedan gå allt mer djupare — och ner i en allt mer specificerad & detaljerad nivå. Det skapa möjligheter att snäva in mot nästa detaljnivå, sadel och sedan i nästa nivå ”förstora upp fyndkategorin ytterligare”  som – remsölja till sadel.

Samma gäller för benen, där vi kan följa benfyndet från en övergripande nivå explvs häst , sedan ben (eller tand) och vidare till en mer detaljerad nivå som – mellanfotsben.

Sedan är också varje fynd kopplat till en geografiskt punkt (”i plan & i höjdled”). De fynd som vi har tagit fram från 2000 & fram till idag – är alla inmätta med totalstation. Det betyder att fyndet får en inmätt digital punkt kopplat till fynden ( inmätning – se mer ingående under rubriken – Tisdag 28 juli Fynden i fokus).

De äldre fynden var klurigare. Här var var vi tvungna att ”lusläsa alla gamla dokument”. Och tillsammans lyckades vi knäcka även alla dessa svårigheter. Det innebär att alla fynd – även de från exempelvis år 1902 och 1904 har fått en bestämning avseende fyndkategori och geografiskt punkt. Så nu kan helheten i Finnestorp skönjas. Fortsättning följer……

 Ett sådant stordåd är värt att fira. Nedan ses vi alla tre fira vårt gememsamma stordåd – hemma hos undertecknad.

 

Arbetet är i och för sig komplicerat men det är mycket väl värt mödan. Nu kan vi jämföra fynden från 1903 och 1904 med de vi har grävt fram under 2000-talet. På detta viset har vi räddat även det äldre fyndmaterialet. Men det har krävts att vi alla tre har suttit och arbetat tillsammans. På kvällen har vi åkt hem – å då har vi varit helt slut…

Det är inte bara metallfynden som vi har bearbetat och lagt in i vår databas. Vi har också ”koll på” hela det osteologiska fyndmaterialet. Det innebär att vi har registrerat alla ben som har bestämts av vår osteolog, Maria Wretemark (Västergötlands museum). Allt sammantaget generar ju detta arbete möjligheter till fantastiskt spännande resultat. Men dessa får vi återkomma till längre fram.

Nedan ett utdrag från Hallström & Frödins grävning 1904. Underst ser vi Maria´s analys av de ben som dessa arkeologer påträffade 1904.

 

 

För er som missade utställningen i Falköping.

Nu kommer en ny möjlighet se utställningen på Västergötlands museum i Skara – mellan den 27 september – 6 januari 2010.

 http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=54691

 Nedan bilder från invigningen. Överst grävledaren själv – i diskussion med besökare. Därunder skymtar Drakskatten. Allra längst ner ser vi Scen Vara uppträda i Skara.

 

Arbetet med att föra in fynden är ett unikt projekt. Nu för första gången kommer vi att få en samlad bild av fynden som påträffats vid Finnestorp. Aldrig tidigare har någon haft denna övergripande bild över denna plats. Det blir plötsligt möjligt att se exakt var svärdsdetaljerna är påträffade…. Liksom var sadel utrustningarna finns spridda någonstans…. Samtidigt så får vi en mycket detaljerad bild över de olika fyndkategorierna (som jag får återkomma senare till). Något liknande kunskap har vi inte från någon av de andra offerplatserna med krigsbyten (som exempelvis Skedemosse).

Men det är samtidigt ett mycket omfattande detektivarbete. Vi har registrerat inte bara våra fynd från 2000 och fram till 2008 – utan också alla äldre fynd. Allt samlat i samma databas!

Nedan ser vi en påse från årets fynd. Därunder är ett utdrag som beskriver det första fyndet som gjordes redan 1902 (för att se äldre uppgifter gå in under vår flik ”länkar” – & klicka på Historiska museet).