Aktuellt

Idag grävde vi oss ner i ”de historiska avlagringarna”. På knä och med stor entusiasm startade vi för första gången för i år med att gräva fram vår spännande historia. Med ansvar för sin egen meterstora ruta tar varje grävdeltagare sig undan för undan allt längre ner i fyndlagren. Spänningen är på topp. Skärsleven slår emot något hårt. Vad kan det vara för något? Ett spännande beslag – eller? Nej, denna gång var det bara en sten.

Sedan skriker någon till – vad är detta? Fram med metallsökaren. Sveper med sökplattan över den framgrävda markytan. Varje gång detektor är över fynden skriker apparaten till. Alla sitter i andakt och lyssnar till det återkommande ljudet. Sedan börja vi spola fram föremålet. Sedan är det något som blänker till i solskenet. Men, vad var det om plötsligt dök upp

 – jag får återkomma till detta i morgon. Men – vackert var det!

Nedan grävning pågår för fullt.

 

Första grävdagen. I går kom 43 mm regn – det sätter sina fuktiga avtryck när man gräver i en våtmark. Men det hindrar inte oss. Det är mycket att ta i när man startat upp. Gräs som skall slås ned, spångar som skall läggas ut, redskap som skall köras fram…

Men vi hann börja så smått. Vi tog ett första grävtag med grävmaskin allra längst i väster. Bort  med grässvålen, fram med en ”fräsch jordyta”. Sedan fram med detektorn. Tillsammans med radio och TV undersöker vi en mycket kraftig signal från metalldetektorn. Vad är det som ger en så vacker signal. Är det järn? – Nej, det låter mer som brons. Mödosamt tar vi oss ner i i lagret som nu börjar fyllas med tillströmmande vatten. Nedrans också, vi tar bort de mesta med ett skoptag med grävmaskinen. Gräver mer med grävsleven, fram med metallsökaren igen. Nu har signalen förflyttat sig! Obs det är något litet som ger en kraftig signal. De är lite oroväckande. Men så efter att ha grävt försiktigt med handen dyker föremålet upp. Litet, tunt och runt – ett mynt från år 1897. Passar väl in bilden av att någon av vägarbetarna har tappat ett mynt som hann bli 5-6 år gammalt när det borttappades. För vi är ju i detta parti som de tog grus och sand år 1902-1903. Historiens vingslag – även om det inte var så glamoröst. 

Nedan ett foto på 1 -öringen från år 1897

Schaktet kommer att gå över flera helt olika fyndmiljöer. Längst i väster och fram till mitten av ön antar vi att offerområdet är skadat av ”grustäkten” från vägbygget vid 1900-talets början (se karta nedan). Under dessa år togs grus och sand från detta parti, för att användas i vägbanken. Under detta arbete påträffades också huvudandelen av de fynd som gjordes under 1900-talet.

Den östra delen av ön kan vara orörd. I detta parti har det tidigare påträffats eldstäder och olika föremål som svärdspärlor och munbleck samt beslag till hästutrustningar. Här skulle det kunna påträffas enstaka fynd av dessa föremålstyper.

Sedan får vi gå över bäcken. Där ligger fynden på djupet. I detta parti har tidigare påträffats svärdsknappar, munbleck, söljor/spännen till svärdsbältet, beslag till betslet och enstaka fynd av kastyxa samt pilspets. Går vi nu (tankemässigt) ytterligare österut kommer vi till parti som idag utgörs av en sankmark, som sträcker sig ända fram till åkerkanten i öster. Här har vi aldrig fått en chans att gräva – så här kan det var helt fyndtomt eller så kanske det finns föremålskategorier som vi aldrig tidigare har påträffat. Den som gräver får se!

Nedan en karta över sandtaget (1904 & norr är nedåt) & utgrävning pågår 1904

Årets undersökning fokuseras kring att gräva ett tvärgående schakt över våtmarken. Schaktet kommer att ha samma bredd som grävmaskinskopan (drygt 1 meter). Alla tidigare utförda undersökningar har haft en fokus kring ett nord-sydligt perspektiv. Men nu bryter vi detta för första gången.

Årets schakt sträcker ifrån våtmarkens västra del – via ön – österut över en sankmark- fram till våtmarkens östra begränsning. De båda begränsningarna, i väster (Finnestorps sidan) och i öster (Trävattna sidan), utgörs av åkerkanten på respektive sida. Vi kommer att gräva oss ner genom grästorven, dumplager, fyndlager och ända ner till de sterila, istida, avlagringarna längst ner i botten. Mer i morgon kring vad vi förväntar oss med detta schakt.

Nedan grävmaskinskopa från grävningarna vid Grönån. 

Årets utgrävning startar måndagen den 26 juli och håller på till och med den torsdagen den 5 augusti (på fredagen lägger vi igen schakten). Vi kommer nu under innevarande vecka berätta mer kring årets undersökning. Det vill säga var vi kommer att gräva, vilka mål vi har med årets undersökning etc. Vi håller också på med de sista pusselbitarna för att ni skall kunna komma och besöka oss under utgrävning. Ja. det är mycket att ordna med, innan allt drar igång. Så håll koll på oss, för nu drar vi igång!

Nedan grävbild från förra årets grävning.

 

Missa inte årets kurs kring folkvandringstid.

Föreläsningar varvas med att få vara med och gräva på Offerplats Finnestorp.

 Gratis kurs. Tillkommer är boendekostnad på vandrarhemmet och maten.

 Kursen är under första veckan i augusti.

Anmäl dig direkt till Vara Folkhögskola:

 http://www.vara.fhsk.se/~upload/File/Arkeologi%20dubbel%202010%20ny.pdf

 

Nedan – bild på Charlotte när hon föreläser. Därunder glada miner under utgrävningen

 

 

 

FOLKVANDRINGSSYMPOSIUM

Lördagen den 12 juni, Folkhögskolan i Vara, 09.00

Föreläsare: Bengt Nordqvist, Tim Olsson-Schröder, Ingemar Nordgren, Troels Brandt, Stefan Ingesson och Kaj Lyckebo

Symposiet anordnas av Finnestorps Vänner i samarbete med HistorieForum Västra Götaland

På kvällen grillfest med helstekt spädgris i Naumsstugan och under söndagen – spontan utflykt till krigsbytesofferplatsen i Finnestorp

Sista anmälningsdag 27 maj

Anmälan genom att sätta in 180 kr (deltagaravgift inkl. kaffe m. kaka), 180 kr om man vill delta i festen, 75 kr om man önskar lunch å Vara Folkhögskola, på PG 13 92 20-8 Glöm inte specificera vad betalningen avser, samt ert namn, adress, email och/eller telefonnummer!

Har du frågor om kostnaderna – kontakta Lennart Axelsson 0503-129 20 eller lennart.axelsson@historieforum.se 

Allmänna frågor (se: www.finnestorpsvanner.blogg.se & www.historieforum.se)

Ingemar Nordgren 0510-541851, ingemar@nordgren.se eller Tim Olsson-Schröder

0709-285228, Tim.Olssonfernlof@comhem.se

Efter en lång vinter har nu våren även anlänt till Finnestorp. Borta är snön och isen. Vattnet är dock fortfarande isande kallt. Under 2010 kommer vi åter att gräva vid Finnestorp, men mer om detta längre fram. Vi kommer även i år att göra förändringar på vår hemsida. Detta är ett arbete som pågår. Vilket har inneburit att uppdateringarna på vår hemsida har dröjt. Uppdateringen kommer att ske under hela maj månad, men vi kommer nu att ständigt föra ut ny information om årets aktiviteter. Mer om detta längre fram denna vecka. Ni kan nu njuta över utsikten från Trävattnasidan ner mot Liden som vi ser här forsar fram. En bild som togs för drygt en vecka sedan.

 

Låt oss först tänka tillbaka. Offerplats Finnestorp – Här offras spektakulära ryttarutrustningar och vapen under tidsperiod som sträcker sig från slutet av 300-talet och en god bit in i 500-talet. Dessa individers historia slutar definitivt – här i våtmarken. Men deras personliga historia startar absolut inte här.

Utifrån de fynd som gjorts här i Finnestorp, så kan vi se likheter med andra föremål. Men denna gång tar vi oss an en föremålsgrupp som relieffibulor. Dessa spännen bar av kvinnor. Den höll samman hennes mantel likt en stor säkerhetsnål. Spännet var placerat vid axeln. Dessa spännen finns spridda över stora delar av den europiska kontinenten, förutom inom det franska riket. De sistnämnda var kristna och bar inga hedniska symboler på sin klädedräkt.

Däremot förekommer det relieffibulor i den nordliga delen av Italien (se nedan). Kanske dessa föremål skall sättas i samband med Longobarderna. När vi tittar närmare på detta spänne kan vi se att de har samma grunduppbyggnad. Det vill säga två plattor som hålls samman av en bygel. Den nedre plattan kantas också av fåglar som böjer sig ner med sina krumma näbbar. I spännets nedre del finns ett djurhuvud. På båda dessa föremål ser vi samma tema men det återgivits på något skilda vis.

Detta är mitt tema – ”Kontakten Sydskandinavien & Bysans/Västrom” – vid det Nordiska Bysantiska Nätverket som har ett seminarium i Uppsala under denna vecka. En ”vän av ordning” kan ju ställa sig frågan – Vad kan en forskare som arbetar med en fyndplats som offerplats Finnestorp, ha något att göra med Bysansstudier? Med här visas relieffibulorna som ett exempel av flera – på denna nära kontakt som fanns över det dåtida europeiska rummet – och exemplen är fler än vad de flesta kan anta.

Nedan en relieffibula från Toscana och en från Norge.

 

I fyndmaterialet från Finnestorp finns en stor mängd föremål som har en rik uppsättning av olika mönster. Vissa är återkommande och som också återfinns på många olika typer av föremål. Enstaka av dessa mönster är skönjbar på föremål som finns spridda över stora delar av dagens Europa. Frågan är om dessa likheter är en chimär eller om de är uttryck för reella samband? Ett sådant exempel som framförts ett flertal gånger tidigare är de mönster som finns avbildade på Theoderic´s mausoleum i Ravenna. Längst upp och längs med detta gravmonument finns en fris som löper runt hela byggnaden. Mönstret som upprepas kan liknas vid en trekant och ovanför denna finns en cirkel. Motsvarande mönster är mycket vanligt på föremålen från Finnestorp. Vi ser det exempelvis som ett löpande band längs kanten på praktremsöljan, liksom på ett av betselbeslagen som påträffades 2009.

Nedan mönster på Theoderic´s mausoleum. Därunder ett betselbeslag från Finnestorp. Underst praktremsöljan.