Fynden registreras och fotograferas ännu en gång. Nu måste viktiga beslut tas: är det ett obestämbart bleck – eller kan vi bestämma dess funktion? Är det bleck som suttit på svärdet, svärdsskidan, betslet eller sadeln? Låt oss ta ett konkret exempel. Vecka 1 hittades ett bleck som rektangulärt i sin utformning. På dess övre yta fanns ett tunt och silverglänsande bleck. Under beslaget fanns ett utvidgat parti – en rund trissa. Det rektangulära beslaget var hugget itu och det förefaller som att halva blecket saknades.
Lösningen för att förstå vad detta bleck har suttit fanns på dess baksida. Här på baksidan fanns en upphöjning (förstärkning) i samma parti som den runda trissan. Rester av en liknande förhöjning fanns direkt invid där svärdshugget hade delat blecket. Alltså – det har funnits två ”trissor” med ett litet avstånd från varandra (varav den ena delen var avhuggen & borta). De båda har varit centralt placerade på bleckets nedre del.
Och vad kom vi fram till? Jo, vi hade resterna av ”fästeplattan” till ett peltehänge. Detta smycke har suttit längst fram under hästens hals (bröstan). Peltehänget har haft en ledad övre del (som ett gångjärn). Detta gångjärn har i sin tur varit fäst på en fästeplatta & den läder rem som sträckt under hästen hals (bröstan).
Under – Caj Carlstein & Maria Paring här pågår analys av föremålet. Därunder fästplattans baksida. Underst bild på peltehänget från Vännebo (notera upphängningsbeslaget / med två ”gångjärnsfästen”/ och tillhörande peltehänge vars ”gångjärn” utgörs av endast ett ”gångjärnsfäste” som fällts in i emellan de båda andra från fästeplattan).
