Vid utgrävningarna i Finnestorp tar vi fram vapen- och hästutrustningar som tillhört dåtida stormän. Män som själva, med största sannolikhet har titulerat sig – kung. Finnestorp har varit ”slutresan” för vissa av dessa män. Men frågan är – kan vi identifiera hembygden för dessa maktens män? Till att börja med kan vi anta att representanter av denna elit har funnits i alla våra landskap.
Ett försök har undertecknat gjort i rapporten – Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år (se nedan). Detta arbete är ett försök att identifiera hembygden för dessa maktens män i landskapet Bohuslän.
I denna rapport finns ett gediget avsnitt – där det görs ett försök att ”väva samman de senaste årens arkeologiska undersökningar, med arkivmaterial, lösfynd, storhögar, fornborgar, kristandet, kungamakt, lagsagor, ting, marknadsplatser, ortnamn, jordägande m.m. Detta material jämförs sedan med den kunskap som kan extraheras ur den diskussion som förts fram av olika forskare som just diskuterat bebyggelsemönster, kommunikation och centralbygder. Vad är slutsatsen kring denna diskussion? Jo, det mest förvånande är att Munkedalsbygden träder fram som en av de viktigaste bygderna i Bohuslän under perioden romersk järnålder-folkvandringatid-vikingatid. Läs och begrunda – en liknande studie kommer att göras även om Västergötlands centralbygder.
Ni hittar länken nedan:
UV Väst Rapport 2009:25. Arkeologisk undersökning. Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. En studie av två bohusländska bygder utifrån Norum 202:1, boplats från yngre bronsålder och yngre romersk järnålder till folkvandringstid. Bohuslän, Norums socken, Holm 1:1, Norum 202:1. Bengt Nordqvist
http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/rapporter/uv_vast/uv_vast_rapport_2009.html
- UV Väst Rapport 2009:25 (pdf)