Denna anläggning samt dessa fynd gav oss en serie ny och viktig information. För det första – att man har gått ut i vatten och grävt en grop ner i de sterila sand- och grussedimenten. Någon liknade företeelse har aldrig tidigare påträffats vid en krigsbytesofferplats. För det andra – beslagen låg inte samlade i en klump utan de låg vid sidan av varandra samtidigt som de var väl positionerade & ordnade. Det var uppenbart att blecken inte hade slitits loss från remtygets läder remmar och därefter blivit nedkastade i gropen. Om så hade varit fallet hade metallbeslagen legat samlade i en klump på gropens botten. Nej, här låg de ordnade och i ett bestämt förhållande till varandra. Den självklara tolkningen är ett scenario där man har grävt en grop. Därefter har man slängt ner ett betsel i gropen. När detta utfördes satt beslagen kvar på läder remmarna. Ganska omgående har gropen slammats igen och föremålen har blivit väl inpackade. Under de kommande århundradena löstes läder remmarna upp & försvann. Men beslagen var redan inpackade – vilket innebar att blev de kvar i sin ursprungliga position & tack vare att gropen innehöll beslag som suttit på ett & samma betsel gav det oss ytterligare information. Det tredje var – att nu kunde vi föra samman bleck, agraffliknande knappar & remsöljor av olika kategorier till ett enda betsel. Det var första gången som vi kunde göra detta vid Finnestorp.
Nedan – i botten fanns ett remkorsningsbeslag och andra tillhörande bleck. Nederst – detaljbild av remkorsningsbeslaget (det sistnämnda fotot taget av I. Nordgren).
