Vi håller på och gräver meter rutor uppe på själva ön. När vi kommer ner i det tunna fyndlagret, så dyker det upp små, små långsmala fragment av hästtandsemalj. De är så små att de inte går att samla in, men de är klart skönjbara för ögat. Här i Finnestorp förefaller det, utifrån tidigare analyserat skelettmaterial, att man inte har ätit hästkött och sedan offrat matresterna. Här, i Finnestorp, pekar allt på att människorna endast har offrat hästar. Men frågan får stå öppen – varför finns det rester av hästtänder här uppe på land? Har det legat endast hästtänder här? Eller hela skallar? Vi kan inte ge något svar i nuläget.
Åsså, till gårdagens fynd. Igår grävde Anna och Gittan fram ett beslag som utgjordes av ett undre bronsbleck och ett övre ornerat silverbleck. Blecket är rektangulärt och har haft två nitar i respektive hörn. Längs silverbleckets ytterkant löper det en tunn ristad linje som dekor. I bleckets underkant finns fäst en liten ”trissa” eller en ögla till ett gångjärn. Vi kan också notera att blecket är avhugget. Ett kraftigt hugg som har fått den vänstra delen att lossna. Sedan ett ytterligare ett hugg. Denna gång inte fullt kraftigt, för nu höggs endast silverblecket (och ”gångjärns öglan”) sönder.
Vad är det för föremål? Vilken funktion har den haft? Detta rektangulära bleck har varit fäst i en läderrem med hjälp av de fyra nitarna. Sedan har det varit ett föremål (som i sin tur har haft en ögla som varit fäst i det rektangulära blecket). Spontant kommer jag på två olika funktioner. Den första är fästeplatta till ett peltehänge (som suttit på en rem under hästens hals). Vad som talar emot detta är att dessa har två ”öglor”, i vilken öglan fäst i peltehänget har varit infälld. Här finns endast spår efter en ”ögla. Så det mesta talar för att det beslag som suttit i krigarens bälte för att kunna fästa en pincett eller ett eldslagningsdon.
Nedan bild på beslaget, därefter Anna & Gittan
